Tough shit.

Ludomani är en märklig sjukdom. Vinst är om inte botemedel så åtminstone smärtlindrare a`la heroin. Avståndet i tid mellan fullt frisk och dödssjuk är ibland lika kort som vid hjärtinfarkt. Jag har under min långa spelkarriär sett ”levnadskrymplingar” som plötsligt, genom en mirakeljackpott omedelbar blivit kvitt alla sina men, för att sex månader senare återigen sitta i livets rullstol.

Fingertoppskänsla

Gästen: – Jag var här i lördags och åt en fantastisk sjötunga och jag tänkte beställa bord till nästa vecka igen och njuta en likadan superb middag med mina vänner. Går det bra?                                                 Kocken: – Förmodligen inte.                                                                                          Gästen förvånat: – Nähä. Varför inte?                                                                     Kocken: – Hur skall jag kunna laga en likadan middag igen?                       Gästen: –  Du kommer väl ihåg hur du gjorde och det är ju bara att göra samma sak igen.                                                                                                         Kocken: – Jag gör aldrig samma sak två gånger.                                                  Gästen: – Vad menar du?                                                                                             Kocken: – Det är omöjligt att göra samma sak två gånger?                         Gästen: – Det är väl bara att följa receptet?                                                           Kocken: – Jag använder inga recept.                                                                         Gästen:- Inga recept! Hur vet du då hur du ska laga maten?                       Kocken: – Jag använder fingertopparna.                                                                 Gästen: – Skojar du?                                                                                                     Kocken: – Ofta, men inte denna gång! Du måste förstå att det inte finns något facit för min matlagning. Vilket det f.ö. inte heller finns när jag spelar poker eller i mina relationer.                              Gästen: – Hur menar du?                                                                                             Kocken: – Varje sjötunga bestämmer självt hur den skall tillredas.         Gästen: – Du skojar!                                                                                                     Kocken: – Ofta, men inte denna gång heller.                                                         Gästen: – Vill du laga en middag åt oss eller inte?                                               Kocken: – Förmodligen, men jag vet inte förrän ni kommer om jag vill eller inte. Jag kan omöjligen svara på det nu.                                                       Gästen: – Ok då jag får chansa. Jag reserverar ett bord och så får vi se om det blir något. Förresten; -Hur tränar man fingertopparna?         Kocken: – Man lever sitt liv. Man känner, luktar, smakar, ser och lyssnar.                                                                                                                       Gästen: -Eh, ok, då syns vi på lördag.                                                                       Kocken: – Kanske.

Jag orkar inte längre.

Idag ordnade jag ett demonstrationsjulbord på lunchen för Snabbgrossens kunder. Sålunda bjöd vi i butiken ungefär 300 gäster på gravlax, rostbiff, köttbullar, skinka, brunkål, paté, senapssill, löksill, ättiksill prinskorv, bröd, ost, smör, glögg, kaffe, godis, risgrynsgröt, saftsås, lökkorv, pepparkakor, senap, salt, peppar, hovmästarsås, rödbetssallad, remouladesås, rostad lök, julmust, mineralvatten, bord, dukar, servetter, bestick, blommor, socker, russin, mandel samt julmusik för det rimligt facila priset noll SEK. När vi nått ungefär halvvägs kommer en man, som jag inte sett tidigare och då rimligen inte tillhör grossens tyngre kunder fram till mig och undrar snällt om han kan få ta med sig mat i en kartong till sin fru och två barn som han också tyckte kunde få smaka på detta fina julbord!                                           Jag förstår om ni inte riktigt hänger med i skamlösheten i förra meningen, därför ber jag att få förtydliga. Mannen tyckte alltså på fullt allvar att vi skulle packa ihop bitar från alla rätter, till tre personer, lägga dem i kartonger, och debitera honom ytterligare noll SEK!                 -Klart vi ska göra, sa jag. Vänta bara lite så ska jag se till så att vi stänger butiken nu, kör ut alla kunder och så kör jag hem maten till er, dukar upp och serverar din fru och dina två barn under ett par timmar emedan du sitter och frågar dem om det smakar bra.

Lagom

Livet delas in i tre faser. Först kommer ungdumen, när man bara är ung och dum. Sedan kommer medelåldern då allt är så där lagom och medelbra och sist kommer åderdomen, när man blir läskigt ådrig över hela kroppen.                                          Jag och min fru tillhör (övre) medelåldern och det mesta känns ljummet intressant. En ljusning i mörkret brukar ändå lördagarnas tömningar vara. De går till så att vi sätter oss i soffan, tänder lite ljus och dricker ett par glas vin. Efter ett tag flyttar jag mig närmare och frugan bereder villigt plats. Jag kastar av mig min tröja och sätter mig framför henne så att hon kommer åt att klämma min ständigt återkommande pormask på ryggen. Efteråt känns allt medelbra.

Ps. Vissa anser att det finns en fas till, den s.k. fängelsedomen (läs: äktenskapet) som brukar infinna sig strax efter ungdumen, men om detta vågar jag absolut inte uttala mig om.

Kärleksmatematik

Alla vet ju att man älskar sina barn till hundra procent. Men om man har tre barn som jag, delas då kärleken i tre delar så att man bara älskar varje barn till drygt 33 procent, eller är det möjligt att man plötsligt innehåller trehundra procent att fördela? Efter som jag just nu befinner mig i en ointelligent period så bestämde jag mig för att rådfråga facit i alla frågor, d.v.s. min fru.                                                                                                   -Hej älskling, du vet ju att jag älskar dig till hundra procent, men nu är det så att jag har skaffat en älskarinna som jag också älskar till hundra procent. Hur är det möjligt?                                                                                             Hon lade lugnt ifrån sig diskborsten, lade handen på min axel och tittade mig i ögonen och sa: -Älskling, det är inte möjligt. Du skulle inte orka vara otrogen, du orkar ju knappt vara trogen.                                             Jag visste väl att hon hade facit.

Aftonbladets Travsportjournalistik

Ärade ansvariga utgivare.

Det fungerar inte att åka runt till landets alla spiltor och fånga in drängar för att sedan sätta dem framför datorer och låta dem slumpmässigt hamra på tangentborden i syften att framställa läsbara travreportage med hopp om att just spiltaerfarenheten räcker.

Vidrig, vidrigare, Svenskt Näringsliv.

I föreningen ”lite finare människor” eller Svenskt Näringsliv som den också kallas hyllas idén att lönlösa individer ska hållas lönelösa. Som lönlösa räknar Svenskt Näringsliv skolungdomar, invandrare, personer utan högskoleutbildning, samtliga kvinnor, handikappade, individer under 25 och över 55 år samt personer som är sjuka mer än tre dagar per år.

Totaltidningen

Det fina med LST är bredden på föraktet. Här har vi åsikter om allt och kritiserar urskillningslöst. Det är inte många tidningar som har lika stor kompetens i ämnena illvilja, människoförklening, baktaleri, svekdebatt, ironi och lyteskomik som vi. Det enda jag på rak arm kan säga att vi saknar är en erfaren paparazzifotograf.